Laddinfrastruktur ses ofta som en kostnad kopplad till elektrifiering av fordon. För många verksamheter är det en nödvändig investering för att kunna driva fordonsflottan, erbjuda publik laddning eller möta kunders och transportörers behov.
Men rätt utformad laddinfrastruktur kan också bli en flexibel resurs.
När en laddsite har tillräcklig kapacitet, styrbarhet och uppkoppling kan delar av anläggningens effekt i vissa fall användas för att bidra till elsystemets balans. Det sker genom så kallade stödtjänster, där resurser hjälper till att stabilisera elsystemet vid förändringar i produktion och förbrukning.
För aktörer med större laddanläggningar kan detta öppna för ett nytt sätt att se på investeringen. Den blir mer än infrastruktur för fordon och utgör en del av verksamhetens energistrategi.
Vad är stödtjänster?
Stödtjänster är samlingsnamnet för olika tjänster som hjälper Svenska kraftnät att balansera elsystemet. Det kan exempelvis handla om FCR, aFRR och mFRR. För att delta krävs normalt samarbete med en godkänd marknadsaktör som kan hantera styrning, mätning och ansvar mot marknaden.
Elsystemet behöver hela tiden vara i balans. Det innebär att produktion och användning av el måste matcha varandra, varje sekund. Stödtjänster är ett sätt att bidra till den balansen. I praktiken kan det innebära att en anläggning tillfälligt minskar eller ökar sin elanvändning när elsystemet behöver stöd.
För en laddsite kan det innebära att laddningen styrs på ett kontrollerat sätt. Om fordonen inte behöver full effekt just i stunden kan en del av kapaciteten användas som flexibilitet i elsystemet. Det får dock aldrig ske på bekostnad av verksamhetens behov. Fordonen måste fortfarande vara laddade när de ska användas.
Deltagande på stödtjänstmarknaderna sker ofta tillsammans med en marknadsaktör som samlar och styr flera resurser. Det kan exempelvis vara laddare, energilager eller annan styrbar elanvändning. Den aktören ansvarar för kontakten med marknaden och säkerställer att kraven uppfylls.
För att en laddsite ska kunna vara aktuell krävs rätt tekniska förutsättningar. Anläggningen behöver kunna styras, mätas och kommunicera med de system som används. Det behöver också finnas tillgänglig effekt vid rätt tidpunkter.
Varför är laddare intressanta som flexibel resurs?
Laddning är en styrbar förbrukning. Till skillnad från många andra laster kan laddning ofta flyttas, pausas, ökas eller minskas inom vissa ramar utan att verksamheten påverkas negativt. Det gäller särskilt när fordon står parkerade under längre perioder, när laddningen sker enligt planerade scheman eller när det finns marginal mellan ankomsttid, avgångstid och önskad laddnivå.
För depåer, terminaler, logistikfastigheter och publika laddmiljöer kan detta skapa möjlighet att använda delar av laddkapaciteten mer aktivt.
Det kräver dock att styrningen aldrig går före verksamhetens primära behov. Fordonen måste vara laddade när de behövs. Därför behöver tekniken utformas så att flexibiliteten hanteras inom tydliga operativa gränser.
Det börjar med rätt teknisk analys
Alla laddsiter är inte lämpade för stödtjänstmarknaderna. Förutsättningarna beror bland annat på installerad effekt, användningsmönster, nätanslutning, styrsystem, mätning, kommunikation och hur stor del av kapaciteten som faktiskt är tillgänglig vid rätt tidpunkter.
Svenska kraftnät anger exempelvis minsta budvolym för FCR-D upp till 0,1 MW, det vill säga 100 kW. FCR-D upp är en kapacitetsmarknad där bud lämnas dagen före leverans och ersättning utgår som kapacitetsersättning för avropade bud.
Det betyder att även mindre effektmängder kan vara tekniskt relevanta, men bara om de kan levereras med tillräcklig precision och enligt gällande krav.
Därför bör stödtjänstpotentialen analyseras redan i projekteringen av en ny laddsite, eller som en separat genomgång av en befintlig anläggning.
Rollen för energilagring
Energilagring kan vara en viktig del av lösningen.
Ett energilagringssystem kan bidra till att hantera effektuttag, minska belastningstoppar och skapa bättre förutsättningar för styrbarhet. I kombination med DC-laddare kan energilagring också ge större flexibilitet mellan fordonens laddbehov, elnätsanslutningens begränsningar och marknadens krav.
Det innebär inte att energilagring alltid är nödvändigt. Men för många anläggningar kan det vara avgörande för att skapa en mer robust och skalbar lösning.
Intäktsmöjligheter – men inte utan ansvar
Stödtjänstmarknaderna kan skapa nya intäktsmöjligheter, men de ska inte ses som en garanterad intäkt. Svenska kraftnät beskriver att ersättningen beror på bland annat tillgänglig volym, budpris och marknadsutfall. För vissa reserver finns kapacitetsersättning, medan andra även kan ge ersättning för aktiverad energi.
Det innebär att kalkylen behöver bygga på realistiska antaganden.
För verksamheten är den viktigaste frågan inte bara vad anläggningen kan tjäna, utan hur deltagandet påverkar drift, tillgänglighet, fordonsplanering och långsiktig teknisk funktion.
En laddsite behöver byggas för mer än dagens behov
Om stödtjänster ska vara en framtida möjlighet bör det tas med i helhetsplaneringen. Det påverkar val av DC-laddare, styrsystem, mätning, elfördelning, kommunikationslösning, energilagring och driftmodell.
Det påverkar också hur anläggningen ska övervakas och underhållas.
En laddsite som ska vara en del av verksamhetens energistrategi behöver hög driftsäkerhet, tydliga ansvarsförhållanden och en teknisk struktur som kan utvecklas över tid.
Från laddinfrastruktur till energiresurs
För företag med större laddbehov kan nästa steg inom laddinfrastruktur handla om mer än att installera fler laddare. Det kan handla om att bygga anläggningar som samverkar med elnätet, stödjer fordonsdriften och skapar bättre kontroll över verksamhetens energianvändning.
Svensk Fordonsladdning arbetar med helhetslösningar inom laddinfrastruktur, DC-laddning, energilagring samt drift och underhåll. Genom att analysera kapacitet, teknik, styrning och framtida behov kan vi hjälpa verksamheter att utreda om deras laddsite har potential att bidra med flexibilitet på stödtjänstmarknaderna.
