Antalet eldrivna fordon i landet ökar lavinartat men utbyggnaden av laddinfrastruktur sker inte i samma takt. Många laddsiter är inte heller anpassade för att ta emot tunga fordon. Lägg därtill att elnätet måste vara redo att klara av efterfrågad kapacitet. Enligt Kenneth Nilsson, försäljningschef på Svensk Fordonsladdning, finns det ett kluster av olika utmaningar framöver. 

Diskrepans mellan publika laddmöjligheter och eldrivna fordon

När antalet eldrivna fordon når brytpunkten då de är fler än antalet fossildrivna fordon kommer det att uppstå problem om inte samhället kan erbjuda laddmöjligheter i motsvarande proportion. Redan nu går det att sia om framtidens behov av lättillgängliga publika laddmöjligheter för eldrivna fordon. Prognosen går dessvärre inte hand i hand med ökningen av eldrivna fordon. Något som bland annat styrks i en scenarioanalys från Trafikverket med fokus på eldrivna tunga fordon. 

– Man pratar ofta om att den stora utmaningen ligger i att antalet laddpunkter inte kommer att stå i relation till antalet elfordon som behöver laddas, förklarar Kenneth Nilsson, försäljningschef på Svensk Fordonsladdning. Det är en del av sanningen. Flera led måste klaffa för att samhället ska hänga med i utvecklingen utan att hamna i otakt. 

Analysen från Trafikverket estimerar att antalet eldrivna lastbilar över 3,5 ton, som nyttjar stationär laddning, antas uppgå till över 70 000 individuella fordon år 2040. Resultaten från ett regeringsuppdrag visar att bristen på nationell laddinfrastruktur för stationär laddning utgör ett hinder för elektrifiering av tunga lastbilar. Infrastruktur för stationär laddning avsedd för tunga fordon måste alltså byggas ut i närtid för att inte motverka denna utveckling. 

Befintligt elnät och arbetsmönster är utmaningar

Naturvårdsverket ser också extra hög potential i att kunna minska utsläpp inom just sektorn för tunga fordon. Genom en kombination av stationär laddning och en successivt högre andel förnybara drivmedel kan upp till 85% av utsläppen av klimatgaser från tunga fordon elimineras enligt Naturvårdsverket. Kenneth Nilsson ser omställningen ur flera perspektiv och vet att den inte är naturligt enkel. 

– Det är tufft för branscher med tunga fordon och fjärrtransporter. Här ser jag en av de riktigt stora utmaningarna framöver. En övergång till eldrift får dessutom betydligt mer djupgående effekter för åkerier med fjärrtransporter. 

– Inom den branschen dyker även andra typer av utmaningar upp. Här påverkas exempelvis personalens arbetsmönster och arbetstider. På en lunchrast ska fordonet hinna ladda tillräckligt mycket för att sen kunna köra vidare i ytterligare antal timmar innan chauffören har nästa schemalagda paus. Detta i sin tur ställer höga krav på att lättillgänglig laddning av tunga fordon snabbt etableras utmed de hårt trafikerade vägar som nyttjas för fjärrtransporter. 

– Vi får inte glömma bort att vi i botten har problematiken med befintligt elnät som ska försörja den snabbt växande elfordonsflottan. Därför är det glädjande att vi på Svensk Fordonsladdning tillsammans med våra kunder etablerar fler och fler energilager som både avlastar och balanserar elnätet, berättar Kenneth. 

En helhetsleverantör som skapar trygghet

Som helhetsleverantör av fordonsladdning och energilager har Svensk Fordonsladdning insyn i olika branscher och deras individuella utmaningar. Denna trygghet förstärks när man som leverantör är med från de allra första kalkylerna, vidare till ansökningar, projektering och hela vägen till driftsättning av anläggningen. Från start till mål, med andra ord. 

– Men det stannar inte där för vi fortsätter att vara nära kunden genom våra tjänster för drift och underhåll. På så sätt bidrar vi inte bara till att kundens utrustning får en lång livslängd utan indirekt också till att elnätet nyttjas på bästa möjliga sätt, avslutar Kenneth.