Allt sedan Klimatklivet introducerades 2015 har initiativet blivit en central motor i Sveriges klimatomställning. Stödet prioriterar åtgärder som ger störst och mest varaktig utsläppsminskning per investerad krona och har, fram till 30 juni 2025, beviljat 29 262 ansökningar över hela landet. Publik laddinfrastruktur är det område som fått flest beviljade ansökningar.
Den samlade effekten är påtaglig. Enligt Naturvårdsverket förväntas åtgärderna som fått stöd ge en förstärkt årlig minskning på cirka 3,1 miljoner ton CO₂e under åtgärdernas genomsnittliga livslängd (cirka 15 år). I snitt motsvarar det 1,12 kg CO₂e minskning per investerad krona.
Laddinfrastruktur – från flaskhals till möjliggörare
Utbyggnaden av laddstationer är en nyckel i transportsektorns omställning. Naturvårdsverkets sammanställning visar att just laddstationer utgör den mest omfattande kategorin inom Klimatklivet, vilket skapar förutsättningar för fler eldrivna transporter i vardagen och på långresor.
Här har Svensk Fordonsladdning medverkat i flera projekt som visar hur stödet blir verklig nytta:
- ICA Maxi Kristinehamn: etablering av två Delta UFC 200-snabbladdare (200 kW) med fyra samtidiga ladduttag. Svensk Fordonsladdning agerade helhetsleverantör – från Klimatklivet-ansökan till projektering, installation och drift.
- ICA Kvantum Lerum: en strategisk satsning där butiken valde att investera i fyra Delta UFC 200 istället för att hyra ut marken till externa aktörer. Laddplatsen har blivit ett naturligt stopp på väg in mot Göteborg.
- Gulf Idre: privatägd station för drivmedel som tidigt satsade på snabbladdning och sedermera uppmärksammades som ”Årets Gulfstation” – med motivering som knyter an till satsningen på laddning.
Varför lyckas Klimatklivet?
Tre faktorer återkommer i projekt efter projekt:
1. Tydlig klimatnytta per krona. Stödet styrs till åtgärder med hög effekt, vilket syns i de kvantifierade utsläppsminskningarna och i den stora andelen investeringar som inte skulle blivit av utan stöd.
2. Skalbar infrastruktur. Laddstationer är ”möjliggörar-åtgärder” som ger ringar på vattnet – fler elfordon kan användas fullt ut, logistik kan planeras om och handel och service gynnas på plats.
3. Helhetsansvar i genomförandet. När aktörer som Svensk Fordonsladdning tar ansvar för hela kedjan – ansökan, projektering, markarbeten, installation, driftsättning, drift- och underhåll, så sjunker ingångströskeln och tempot upp till verklig drift ökar avsevärt. Exemplet ICA Maxi Kristinehamn illustrerar helhetsmodellen i praktiken.
Från projektlistor till vardagsnytta – Klimatklivet fungerar
Naturvårdsverkets öppna resultat visar inte bara antal och kronor, utan faktiskt fungerande lösningar som minskar utsläpp och förbättrar vardagen. Med tusentals beviljade åtgärder och en växande karta av snabbladdare längs vägnätet har Klimatklivet blivit ett konkret verktyg för företag, kommuner och föreningar att accelerera omställningen – och ett stöd som, rätt använt, omsätts till driftsäker laddning där människor rör sig.
Slutsatsen är att Klimatklivet fungerar och ger bäst effekt när klimatnytta, affärsnytta och helhetsansvar möts. Projekten i Kristinehamn, Lerum och Idre visar hur offentligt stöd, rätt teknik och erfarna leveranspartner tillsammans förvandlar ansökningar till konkret klimatnytta vid laddstationen.
